Alla vill bara lura mig..

Jag har börjat förstå mer och mer att jag har ”trust issues”, jag har aldrig velat se på mig själv på det sättet men jag har jättesvårt att lita på människor. Såfort jag blir bokad till en intervju börjar jag tvivla på mig själv. Varför vill dom intervjua mig, vill dom prata om alla mina misstag kanske? Dom är inte intresserade av min nya bok, eller mitt nya jag, det är tråkigt dom vill åt skandalerna. Så tänker jag oftast varje gång jag blir frågad att göra en intervju, så det slutar sällan med att jag tackar ja eller går vidare med det. Jag får sån ångest och lägger locket på, jag är inte intresserad säger jag. Samma tankar kan jag ha när jag är bjuden på events, det har gått så långt att jag tänker att jag ibland bara blir bjuden för att det är synd om mig. Eller att dom vill jag ska komma så dom kan göra narr av mig. Säga något elak på scen om mig. Som Josefine Craford gjorde en gång på en blogggala en gång, hon sa mer eller mindre att jag var fet i verkligheten och gjorde så publiken skrattade åt mig. Jag har förlåtit henne så det handlar inte om pika henne, utan jag vill ni ska veta vart det kommer ifrån. Sen har jag mycket mig själv att skylla, jag valde ju Kissie-vägen att gå. Det är ju pga Kissie allting hände. Men det är svårt att bearbeta nu när man inte är hon längre.

Jag har ju så mycket minnesluckor så jag minns knappt hur det var att vara jag när jag var Kissie. Jag kan höra berättelser om saker jag sagt och gjort, men jag kan inte komma ihåg. Oftast låtsas jag komma ihåg men inte bry mig så mycket, för jag minns ju inte. En läkare berättade för mig att det är ett sätt för hjärnan att hantera allting. Den väljer bort delar av livet som var för mycket för en att hantera. Det förklarar mycket, för jag minns så väldigt lite från att jag var 15-23 år gammal.. Mitt minne är fläckigt, jag minns någon fläck här och där men jag kan inte minnas hela bilden. Så ibland när jag återberättar mitt liv, får jag gissa hur det gick till ibland.

Jag kom att tänka på det för jag tänkte vara lite spontan och ”rolig” genom att ställa upp hos Breaking News ikväll. Men jag är rädd för att bli skrattad åt. Jag är rädd att jag ska behöva känna mig förlöjligad och att jag borde förstått bättre. Att jag kommer gå hem med en känsla som säger att jag borde fattat det här, varför tackade jag ja? Det var som när jag ställde upp i den där intervjun om min bok, efter att jag hade svarat på alla frågor drabbades jag av ångest. Personen som har intervjuat mig kommer förlöjliga mig. Mina svar kommer han vinkla och jag borde inte ha ställt upp. Varför ställde jag upp? Nu är det för sent.. Nu kommer jag se dum ut i den intervjun och jag ställde upp på den frivilligt. Kommer se fruktansvärt ut när det publicerats, då jag tackade ja till att bli förlöjligad. Det kommer se ut som att jag inte förstod bättre. Så går mina tankar.

Så det är bäst att ha kontroll över det som sker genom mina egna kanaler för här kan jag iaf kontrollera vad som skrivs om mig. Elaka kommentarer kan jag radera. Dåliga dagar kan jag vinkla om till positiva och fartfyllda. Är jag ledsen syns det inte genom texten jag skriver. Sviker min röst mig gör det ingenting för det kan ni inte höra genom orden som skrivs heller. Jag är skyddad i min lilla bubbla.

Finns en risk att jag raderar detta inlägg haha, men jag kände för att ventilera mig lite..

Posted in: Bilder på mig.
Kommentarer (29)
  • Isabelle

    Gumman då 🙁 Jag tycker du verkar ha vuxit så oerhört mycket som person dom senaste åren. Det är bara titta på det senaste inlägget om päls. Förstår att det känns jobbigt, media är svårt att kontrollera, och svårt att veta vad dom faktiskt kommer använda materialet till.

    Tänker att såklart skulle det bästa vara att du slapp ha tankarna alls, men tills dess kanske det finns någon kompromiss? Så att du slipper känna dig begränsad. Typ ställa krav på att se den skrivna/klippta intervjun innan den släpps?

  • Jag

    Mycket uppriktigt och ärligt inlägg. Fattar dig 100% fullt ut. Glömmer inte heller när hon sa det på scen om dig. Även om man inte ska dra upp gamla grejer så fattar jag att det sätter spår. Jag hade blivit sjukt sårad. Men att säga att allt sett är att du får skylla dig själv, nej de tycker inte jag. Givetvis har du gjort dumma val många gånger men det har vi alla. Ingen ska behöva sota för det resten av livet. Mycket jag vill säga men orkar typ inte skriva allt. Synd vi inte var polare, då tror jag att jag kunnat komma med en dem goda råd. Men kort och gott, det är fler som förstår dig än du tror. Radera inte detta inlägg, något av det förståndigaste du skrivit som kan få en del att fatta hur du funkar om man nu inte redan fattat det. Ta hand om dig. Kram

  • emiliesbeauty

    Har samma sak med minnesluckor, har knappt något minne av flera år av min tonårstid för min hjärna har förtryckt det. Speciellt under ätstörningen, får fråga mamma om mitt liv basically så fattar verkligen vad du menar

  • Sofie

    Minnesluckorna är ett sätt att hantera och förtränga det som var jobbigt, jag har också erfarenhet av det…
    Vet att det är svårt i din bransch, men försök tänka att du inte behöver vara glad, fartfylld, spontan o energisk hela tiden. Det är helt ok med dåliga dagar, en osminkad vardag och ett icke glamouröst tv-liv i soffan en fredagskväll. Faktiskt tror jag många uppskattar att se den naturliga sidan av en influensers liv, man kan liksom relatera, det blir mer äkta på något sätt.
    Och strunta i vad folk tycker och tänker, utan var den du är!
    Önskar dig en bra kväll, njut av att bara vara ❤ kram

  • N

    Det visar bara att du är en reflekterande och ärlig människa. Du behöver inte radera ditt inlägg! ❤

  • Victoria

    Måste säga jag känner respekt för dig, Alex. Såg artikeln i dagens AB om de här ”gratisresorna” som varit känt sedan många år. Bloggerskor, tv-profiler och annat får erbjudanden om dem mot sex som betalning. Äckligt men du nappade inte utan belyste saken i media istället. DET är feminism!

    You GO girl! Fet respekt från mig iallafall.

  • Gabriella

    Du är grym tjejen. Kämpa hårt och lyssna inte på vad alla tycker och tänker. Jag vet inte om du kommer att läsa denhär kommentaren, men jag har följt din blogg väldigt länge och läst den delen du har visat av ”utvecklingen”. Tycker att du är extremt klok, inspirerande och grym och sluta för guds skull inte vara den inspirationen du är till andra tjejer!! Girl power for fuck sakes!!!

  • anon

    Tack. Skönt att känna att man inte är ensam med att ha denna typ av tankar och denna ångest.

  • Therese Berggren

    Usch vad hemskt att behöva känna så. Men modigt och starkt av dig att skriva ut det. Hoppas det går bra i Breaking News ❤️

  • Sofia - bipolär och fd laestadian

    Så himla bra skrivet. I såna här inlägg känns det som att man verkligen kommer nära dig. Kram!

  • Carrie

    Vilket fint och genuint inlägg. Jag är ett par år yngre än dig och har läst din blogg från och till länge. Jag minns att jag såg igenom dina ”hårdare Kissie-inlägg” och tänkte att det inte var ditt riktiga jag. Jag förstår att det kan kännas läskigt med intervjuer, men jag tror inte att alla journalister är ute efter att dra upp skandaler. Det är så mycket intressantare att skriva om den du är idag och om den resa du har gjort. Om de skulle fråga om någonting som du inte vill svara på – säg att du inte vill svara på det och att du hellre pratar om den person du är idag.

  • Rebecca

    ❤️❤️❤️❤️

  • N

    Hej Alexandra!

    Jag har följt dig så länge som du har bloggat. I början följde jag dig för att jag avskydde dig och det var liksom spännande att se vad du skulle göra härnäst.
    Något du kanske inte tänker på är att du dokumenterad dig utveckling i livet med bild och text, men du ser inte vår utveckling.
    Vi är alla bara människor. Jag utvecklades samtidigt som du gjorde det. Jag har gjort misstag, precis som du har. Jag har gjort grymt dåliga val, precis som du har. Ja du har det dokumenterat, men samtidigt som du utvecklades så utvecklades jag och dina andra läsare. Man glömmer vem du var tidigare för att man fortsätter att följa dig för den du är idag.
    Du har utvecklats mest av alla bloggar jag läser. Och det märks att du är en fin person. Jag tänker inte på den gamla Alexandra, för du är inte den personen längre. Vilket blaj detta blir, hänger du med vad jag försöker säga? Dom hör inte av sig pga personen du var förut för dom allra flesta har redan glömt det.
    Och ja sen finns det nog garanterat stolpskott som tjänar pengar på att förnedra andra människor. Och därför tycker jag att du i början kan ha ett intränat tal i hur du möter en sån person. Ett tal där du får fram att du var den personen förr, du är inte det längre och att du har utvecklats och är framgångsrik. Att du inte vill lägga tid på att fokusera på vem du var förr, utan du vill fortsätta utvecklas framåt. Och om dom har kallat dig på intervju för detta, ja då är det slöseri på deras och din tid. Träna in något sånt tal så att du har det som en säkerhet i fall det skulle komma ett stolpskott.
    Och hur är det med att själv spela in sina intervjuer? Får du det? För det skulle ju också kunna vara något du gör nu i början innan du har kommit över denna rädsla. För har du en privat inspelning så har du ett bevis ifall någon skulle välja att förvränga dina ord?

    En stor kram, du är grymt stark! <3

  • Caloveline

    BUP sa till mig att minnesluckor kan ske av många olika anledningar, stress, ångest, att man är ledsen osv. Och vissa saker vill man bara förtränga.
    Jag hoppas så djupt inom mig att du slipper dessa tankar någon dag, att du inte ska behöva känna någon ångest mer. Jag vet inte om du går till någon för att prata, om du inte gör det är det något jag rekommenderar starkt.
    Önskar dig all lycka i livet ❤
    http://Www.caloveline.com

  • Helena

    Läste precis artikeln i AB och jag vill tacka dig för att du vågar berätta om sakernas tillstånd! Det är många många tjejer som ser instagramäventyret som ett glamoröst sätt att leva. Baksidan är ju att de som betalar för glamouren oftast vill något. Tack för att du delar med dig och berättar. Blir lättare att berätta för unga tonåringar om ”the naked truth”

  • Sandra

    Åh, det låter förjävla tungt alltså. Vilken energi det måste ta från dig. Låter som att du skulle behöva jobba med det här. Jag har lite liknande, och jag testade på KBT och det hjälpte verkligen, men man måste ju vara redo att jobba med sig själv också.
    Du har växt upp till en beundransvärd och intelligent kvinna, du förtjänar att må bra <3

  • W

    Om du känner så här är väll breaking news det absolut värsta att vara med i, det enda dom pysslar med är ju vuxenmobbning.

  • Isabella

    Vaknade just och detta inlägg gav mig en bra start på dagen. Du är så stark. 💖 Radera inte, många känner nog igen sig, jag t. ex.

  • Ina

    Känner igen mig även om jag inte alls levt likadant som du. Jag är rädd för att folk ska döma mig, tror att de skrattar åt mig, tycker att jag är konstig osv. För min del tror jag det beror på att jag tidigare varit utsatt för mobbning och därför inte vågar visa mig sårbar idag. Men jag tror att det är något man kan öva sig på. Att våga visa sårbarhet men behålla integritet. Det är en balans och man kommer göra fel ibland och visa för mycket elkrt för lite. Men alternativet är instängd och utan nära relationer, och så vill jag inte ha mitt liv. Så jag övar på att våga visa mig, lita på folks goda vilja. Vissa journalister har säkert inte den viljan, men jag tror att många seriösa aktörer ändå har den. Det svåra är att inte veta. Men jag tror att du kommer att hitta din väg, det känns så. Bara det här inlägget visar ju att öppenhet leder till närmare och mer äkta relationer. Kram till dig, du är modig! ❤️

  • Pia Widlund

    Trist att du känner så. Jag kan också vara misstänksam mot människor. Har man blivit lurad tidigare så sållar man bättre nu. Integriteten blir stark. Kämpa vidare, du är fantastisk!!!

  • Lina

    Starkt av dig att dela med dig! Hoppas du låter det ligga kvar för det finns många som känner som du <3

  • Anna

    Det där som Josefin Crawford sa till dig. Det var så jäkla pissigt. Fattar inte hur hon kunde göra så. Eller varför ingen annan vuxen reagerade. Så pissigt!

    • alexandra

      Nej jag vet, precis det jag reflekterar över i Hatad och Älskad. Men samtidigt var det ju som det var, jag hade ju en viss approach. Men jag tycker inte heller att en vuxen person ska säga en sån sak till en ung, uppenbarligen osäker tjej.

  • Diana

    Ett av dina bästa inlägg, just för att du utelämnar dig så mycket. Jag tycker du är grym som vågar erkänna hur du känner och mår. Jag tycker du är stark som vågar berätta och säga hur din sanning är och ta upp dina känslor.
    Hur länge ska du plågas med vad du gjort en gång i tiden? Du är ju underbar nu och jag hoppas att det inte sak bli som du är rädd för. Du är ju en intressant människa att få intervjua, att få höra din resa, den är grym!
    Jag förstår att du kände som du beskrev här, du har ju blivit lurad förut men förhoppningsvis har alla insett vilken underbar människa du är idag. <3

  • Mia

    Alltså wow, vilket inlägg! Älskar det och hur ärlig du är. Jag känner väldigt ofta likadant fast i andra sammanhang då såklart.. jag lever ju ”småbarnsmamma Svensson liv” 😉

  • A

    Jättemodigt av dig att våga öppna dig och att prova på att utsätta dig för ångestfyllda situationer ibland, som att vara med i Breaking news <3 Då kan dina jobbiga känslor börja bytas ut mot positiva känslor – men såklart välja med omsorg, vilka du får bra magkänsla av och inte 🙂 Och att arbeta med tankarna efter och innan intervjuer för att det inte ska kännas så jobbigt! Jag vet att du inte bett om råd eller tips och det kanske du inte ville ha heller så hoppas det är okej att jag tar mig friheten att skriva lite tankar. Har jobbat mycket med KBT själv och vet hur mycket det hjälper att utsätta sig för lite jobbiga situationer och att försöka styra tankarna. MEN ja, du utsätter dig redan för så mycket jobbigt, som att skriva bok osv. så orkar du inte ta tag i det här nu är det fullt förståeligt <3 Haha svamlig kommentar men stor eloge till dig för att du vågar vara öppen!

  • Ol

    Har följt dig från och till sedan början av din bloggkarriär och vill bara säga att du verkligen har utvecklats till en empatisk och ansvarsfull person i din blogg som jag tror att de flesta kan de. Förstår såklart att det är väldigt svårt att ta hänsyn till dom offentlig person, men oavsett om det finns personer som är ute efter att få dig att framställas på ett dåligt sätt så får du aldrig glömma att det är hur DU och hur du bestämmer att DIN personlighet visas utåt som spelar roll. I slutändan så är det ju faktiskt bara du som känner dig själv och vet vem du själv är till 100 procent. Stå fast vid det! och låt inte någons potentiella illvilja förstöra för dig. Är övertygad om att majoriteten av dina följare följer och stöttar dig för den du är och hur du framställer dig själv här och på andra sociala medier, inte hur någon annan försöker framställa dig. Och i slutändan är det ju det som räknas 🙂 kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *