Det är inte som på film..

Önskade att jag mådde bra igen. Att jag lyckats släppa alla negativa känslor jag känt på senaste och kan blicka framåt. Men jag inser att verkliga livet inte riktigt ser ut så. Det tar ju tid att bearbeta känslorna. Det är inte som på film, att man plötsligt vaknar upp med solen skinandes i ansiktet samtidigt man hör fåglarna kvittra utanför fönstret och älskar livet igen.

Jag har dock lovat mig själv att gå till psykolog, för jag inser mer och mer att mitt tuffa liv i stålkastarna har tagit sin rätt på mig. Jag är inte supertuff och hård som inte har blivit påverkade av alla hemska människor jag stött på i mitt liv. Jag har förstått det nu. Jag inser att jag inte litar på människor alls i stort sett och mitt högsta prioritering är att skydda mig själv. Så vill jag inte ha det, jag vill prioritera att vara lycklig. Ensam och med andra människor. Att våga släppa in folk, på riktigt. För jag är väldigt ensam, även om jag ständigt har folk runtomkring mig.

Ja jag ville säga det, så ni vet. Jag kämpar på och är inte ”glada och tokiga gamla Alexandra” än men det kommer. Jag vet att det kommer tillbaka 🙂 Men det får ta sin tid!

Idag har jag spelat in podd (igen) fast denna gång med Daisy Beauty. Ägaren var här hemma hos mig nyss och vi testade ansiktsmasker, pratade skönhet och massa annat skoj 🙂 Nu ska jag sätta mig i bilen och hämta upp min vän Michelle. Vi ska dricka vin och mysa hela dagen ♥ Så kul att ha henne tillbaka i mitt liv som vän.

Bild: Malin Göransson 

Posted in: PICTURES
Kommentarer (31)

You might also like

Caroline Roxy - EFT-Tapping Caroline Roxy - Fresh face Josephine Qvist - MITT HJÄRTA GÅR SÖNDER Josephine Qvist - A STAR IS BORN
  • Moova

    Fyyyyyyy vilken snygg bild på dig!!

    • Johanna

      Hej alla det fungerade verkligen och jag är stolt över att kunna vittna. Jag såg ett inlägg om hur en kvinna blev återförenad med sin man och jag bestämde mig för att prova den här doktorn som hjälpte henne eftersom min relation misslyckades. Även om jag aldrig trodde på andligt arbete. Jag försökte motvilligt, eftersom jag var desperat, men till min stora överraskning hjälpte denna läkare mig och min relation är nu perfekt precis som han sa att min man nu behandlar mig som en drottning, även när han hade sagt det förut älskar han mig inte längre. Tja, jag kan inte säga mycket men om du går igenom svårigheter i ditt förhållande här är e-posten [drogunduspellcaster gmail]. Din partner kommer definitivt tillbaka till dig

  • Johanna

    Hoppas du mår bättre snart! Jag är lärare och i din ålder. Kände mig nere förra vintern, psykologen hjälpte samt att ta det lugnt 🙂 finns ställen där man får gå billigare om man är ”ung vuxen” alltså till och med 28 år märkte jag när jag sökte runt. Krya på dig!

  • Cenedra Lundblad

    Åh man önskar ju att det skulle vara som på film dock! Hur skönt skulle inte det vara? Men som du säger det tar tid. Dock är det en väldigt bra ide att gå till en psykolog, började själv gå för ungefär ett år sen och jag ångrar inte en sekund att jag började gå. Det är så himla skönt att få snacka av sig alla känslor och få tips och trix på hur man kan hantera livet när det blir tufft. Fortsätt kämpa, det blir alltid bättre! Kram <3

  • Sofia

    Hur tog du och Michelle upp kontakten igen? Jag har en gammal vän som jag saknar otroligt mycket… men vet inte hur jag ska gå till väga för att ta upp kontakten och göra ett nytt försök.

    Kram

  • Zizo

    Känner, faktiskt likadant. Har en hel del vänner som vill vara med mig men jag drar mig undan fast jag vill vara med folk och jag är inte lika sprallig som jag kan vara. Har också svårt att lita på folk men som tur e att jag jobbar på det. Går på regelbundna möten angående mina problem, vilket faktiskt hjälper mycket. Har vart med om mycket vilket har påverkat mig. Och jag känner inte till så mycket annat så jag tenderar att locka till mig samma ”clowner”. dvs folk som verkar glada och roliga att vara med men som i slutändan ger mig problem på något sätt. Jag gillar din blogg och dina inlägg, på något sätt kan jag relatera. Vet inte om jag har förstått dig helt rätt men jag försöker. Jag vet ju att man kan tolka saker fel. Och det finns säkert mycket annat med dig och i ditt liv som vi läsare inte vet något alls om. Gumman dont worrey, du är alltid Amazing och det är helt naturligt att man känner sig nere och att livet krisar ibland. Ta hand om dig. Det finns hjälp. Du fixar det, I know you will för på något sätt har du klarat dig hittills. Styrkekramar :*. Och vilken härlig bild, hahahha!

  • Sandra

    Snälla Kissie…kan du prata med din ”vän” Amir att mössan han har på sig nu efter 4 mån är FETT äcklig!? Den är smutsig och…ÄCKLIG. Vi vet alla att han har den för att provocera (SÅKLART då det gäller Amir!). + att han vill se yngre ut och skäms uppenbarligen för sitt egna hår. Han är snart 30 år…om inte mer? Men vill se ut som 15….
    Han har även mössan snett för att oxå provocera för sån är Amir. Och uppmärksamhet såklart! Skaffa hjälp någon gång! Hjälper inte att skaffa sig en hundvalp tyvärr!

  • johanna

    modigt att våga erkänna att du fortfarande inte mår helt 100% bra, ta den tid du behöver. Och en psykolog att prata med kanske är exakt rätt beslut. Stor kram Alexandra <3

  • Svt

    Alexandra, be din läkare att ta det försiktigt med botox i pannan. Sett på flera bilder att du fått ”botoxögon” önskar jag hade vetat när jag gjorde.

  • Lisen

    Hej Alexandra! Kan inte du typ göra ett inlägg om vilka vårtrender du ser mest fram emot? vore kul och läsa lie vad du tycker och så, vet att du inte har nån modeblogg men skulle ändå va kul att höra vad du tycker!

  • Alex

    Kan inte du lägga upp fler bilder på vad du har på dig när det är superkallt ute? Älskar din stil, och har alltid sån ångest för vad jag ska ha på mig för att se bra ut, men samtidigt inte frysa.

  • Jessica

    Vackra, fina mysiga människa. Om jag hade kunnat ge tillbaka all glädje din blogg har givit mig under åren så hade jag gjort det. I min oglamourösa vardag ge du mig tillgång till att få känna lite glamour. Och jag älskar din blogg både när du är positivt o negativ för det tillhör livet. För detta vill jag tacka dig och jag hoppas du fortsätter. Avundsjuka människor kommer alltid finnas och vi får bara lära oss att hantera dom.

  • Anna

    Www, va fina och peppade kommentarer…
    😍😍😍

  • Caroline Eriksson

    BRA! Att prata med nån, att prata av sig och bara få prata om sig själv är så guuuuuuld värt, speciellt om man är en person som har stora krav på sig själv som du, precis som jag, verkar vara. Jag har gått hos några hit och dit, inte för att det hänt allvarliga saker utan för att jag behövt bolla, undersöka, figure out, få hjälp i osv och det är såååå underbart. Balsam för själen! Så bra beslut du tagit!

  • Evahle - en blogg om psykisk hälsa

    Förstår vad du menar… Jag hoppas verkligen att du söker dig till en psykolog. För mig har det hjälpt jättemycket att gå i terapi och just nu går jag hos en KBT-terapeut och jag är så glad över att jag började hos henne. Det kommer bli bättre ska du se, bara du ger det tid. <3

  • Josefine

    Förhoppningsvis blir det bättre med tiden och bearbeta saker och ting med hjälp av en psykolog.

  • Åsa

    Vill du ska veta att alla människor mår dåligt emellanåt, inget konstigt. Sen kan man ha sorg, och den tar den tiden den tar.
    Terapi är super, jättebra. Men, ta nycklarna du får att psykologen och använd dom. Många går i terapi men jobbar inte själv. Psykologen ska bara vägleda dig, men du är den som eg. gör jobbet 🙂
    Skriv listor för dig själv Vad du tycker är roligt och vad du vill göra. Skit i vad som är trend osv..fundera på vad just DU tycker om.
    Hoppas det känns bättre snart.
    Kram Åsa

  • Pia

    Att gå och prata med någon utomstående är ett steg i rätt riktning. Det kanske känns konstigt i början men det man vara bra. Kämpa vidare även om det är tufft nu. Offentliga personer som du får ständigt ta skit och det är ju oftast av ren avundsjuka. Vi är många som följer din blogg och det vill vi göra även i fortsättningen. Ta hand om dig och unna dig något bra idag!

  • M

    Ta den tid du behöver, vi som gillar dig kommer läsa din blogg även om du inte är ditt vanliga ”spralliga” jag. Någon ovan tipsade om att utbilda dig – även om kommentaren i sig bara var dum och onödig så är rådet om att gå en kurs/utbildning inte alls dumt. Jag menar inte att du ska plugga media/statsvetenskap/etc för att du ska bli en bättre influencer eller för att du ska ”skaffa ett riktigt jobb”, utan välj nåt som du tycker är kul och intressant som du gör för DIN SKULL. Det finns hysteriskt mycket kurser och utbildningar man kan gå idag (när jag pluggade fanns det en kurs som hetter ”Harry Potter och hans magiska värld” ?!). Eller eftersom du reser mycket, ladda hem appen ”Babbel” och lär dig spanska? Superkul att kunna beställa mat på ett inhemskt språk, eller skälla ut nåt slemmo på hans eget tungomål.

    Men som sagt, gör någonting för din egen skull. Pyskologer kan vara bra, men försök vara lite självisk också.

  • Emilia

    Det där var min värsta insikt! Jag blev helt förstörd och rädd när jag insåg hur jag inte litade på män efter alla erfarenheter. Och särskilt rädd var jag efter att jag varit ”tillsammans med” en riktig psykopat (kallar inte människor det dagligen, utan detta var en riktig psykopat). Jag slutade släppa in män och hade alltför mycket attityd för att jag trodde att det satte gränser för hur man kunde och inte kunde behandla mig. Och när det väl kom in någon i mitt liv som var bra så kom ångestattacker för att jag inte vågade släppa in personen fastän jag visste att det var en jättebra person, så jag slutade hellre dejta honom än att jobba på det. Kunde inte ens ha sex så illa som min tillit till män var, jag blev rädd, äcklad och sårad. Kunde ha sex med en person max en gång, sen ville jag aldrig mer. Äckelkänslan var total typ.

    Efter 1,5-typ 2 år med detta beteende och onda cirkel blev det så illa att jag var tvungen att ta tag i det. Jag började jobba med min tillit till män. Släppte in de som var snälla, ödmjuka, ärliga och betedde sig som fina människor. De som inte ”var där” ännu började jag utesluta. Det var inte värt min energi att spendera tid med sådana människor, även om de var roliga att hänga med och jag blev bekräftad för mitt utseende, för det orsakade mig bara ångest och en tro om att jag hade ett lägre människovärde, När jag väl träffade en bra kille så försökte jag tillåta mig själv att ge av mig igen. Känslomässigt. Jag fattade att jag måste våga visa att jag kan tycka om någon. Och då fick jag tillbaka också. Tillslut. Men ärligt talat trodde jag att jag var förlorad i detta. Att jag aldrig skulle kunna lita på någon, vara transparent och bara vara liksom – inför människor, med människor.

    Vad jag vill säga med detta är att jag förstår precis vilken kamp du för just nu, och den är hemsk för den genomsyrar alla tankar och hela ens beteende. Varje dag. Och att förändra en sån sak är fruktansvärt jobbigt! Gäller det en annan människa har man ändå valet att lämna och gå. Men in this case så handlar det om dig själv, och ingen annan än du kan lösa det, vilket är sjukt störande. Och vetskapen om det skapar ångest och sorg, och man går igenom en hel tidslinje av händelser där det ena efter det andra har hänt. Påminnelse efter påminnelse, enda sedan tidiga tonår. För mig 13-14 år – HUR skulle jag bearbeta 12 år av mitt liv NU när jag är vuxnare?! var min tanke. Har fortfarande inte bearbetat allt. Och det kan göra mig ledsen och arg på både människorna jag mött, mig själv och till och med mina föräldrar ibland. Och världen, hur fucked up den kan vara mot människor.

    Men hursomhavet, det går att bearbeta! Och insikten är där hela resan startar. Men det kommer bli så sjukt mycket bättre sen, lovar!

  • Paula Smilee

    Fina du, alla har sina perioder där dom inte mår bra. Tycker absolut att du går i rätt riktning genom att prata med någon utomstående. Ta den tiden du behöver och gärna ledigt from bloggen och alla socialamedier för att fokusera mer på dig. 🙂

  • Malin

    Vill tipsa om en kvinna som heter Teal Swan, finns på Youtube bl. a. samt en stress release metod som heter TRE (trauma and tension release exercises), ska vara en workshop 9 mars på Birkagården. Kan dela den via fb om det går till dig.

    Kram

  • Classy

    Hej! Vart kommer kläderna ifrån som är på din header? Kan någon svara snälla!! Tusen tack

  • Ana

    Du får ta ett steg i taget. En sak har jag lärt mig, man kan inte vila sig i form och tro att man ska må bra igen. Man måste aktivera sig själv och göra roliga saker samt umgås med människor som ger en styrka för att vara på topp igen. Det finns inte heller några genvägar till att må bra eller ha humöret uppe. Ibland måste man lära sig den hårda vägen men samtidigt så måste man peppa sig själv och tro på sig och veta att man kan ta sig igenom det. Jag tror på dig och jag vet att du kommer att må bra igen men det är upp till dig 🙂 kämpa på. Du klarar det. Trevlig fredag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *