Vad är ert bästa sommarminne?

Jag vill inte påstå att detta är mitt bästa sommarminne, men det är ett roligt minne som jag fortfarande fnissar åt när jag tänker påt. När jag var ca 15 år gammal, åkte vi till landstället i Finland. Jag, mamma, platspappa Lennart och brorsan Peter. Supermysigt är det där, låg ju precis vid havet, fantastisk utsikt men det fanns endast 3 grannar och en liten bod där man kunde handla det mest nödvändiga. Även om det kan låta väldigt avkopplande och skönt så kan man lätt bli rastlös som en 15 åring, speciellt när man tvingas sysselsätta sig själv med fia med knuff varje kväll haha 😉

Jag fick nog efter bara några dagar och sa bestämt till mamma att jag ska nämligen åka hem själv! Det klarar jag, hur svårt kan det vara? Så Lennart körde mig i sin lilla båt till land, där han sen skjutsade mig med bilen till färjan. Färjan skulle då enkelt ta mig hem till Sverige/ Stockholm igen. Inga problem, vad kan gå fel! Jag minns att jag tänkte att själva resan tar ca 4-5 timmar, men bara efter någon timme stannade båten och folk började gå av. Jag började förvirrat titta runt för alla gick ju av båten! Tyckte att det var märkligt, för vi skulle ju inte vara framme förens om flera timmar. Men eftersom alla gick av, gick jag också av.

Jag klev av terminalen och letade runt efter en busshållsplats. Hittade en i närheten men kände inte igen några utav stationerna. Jag kände inte heller igen mig när jag tittade runt, var jag i en annan stad kanske? Jag tog upp telefonen och ringde pappa, ”Du pappa, kan du hämta mig?” frågade jag honom. Han frågade ju såklart vart jag var nånstans, så kikar upp på stationen och där står det Mariehamn. Så jag säger det till pappa, och han skrattar bara. Jag är ju inte ens i Sverige!

Paniken blev brutal när jag såg färjan åka vidare, och jag hade inga pengar! Jag fick pengar till biljetterna och lite godis, det var allt. Jag stod och grät i disken och rotade i mina fickor. Fick tillslut fram massa mynt, och kassörskan gav mig snällt en biljett till nästa färja som skulle komma om bara någon timme. Jag gick på färjan, tyckte det var lite pinsamt och jobbigt. Tills jag hör hur dom ropar ut ”Har vi någon Alexandra Nilsson på båten?” följt av min mammas polska hetsiga tonläge som nervöst frågar efter sin dotter.

Än idag får jag höra historien från mamma, om den gången jag skulle ”klara mig själv” haha… Men det roliga, eller kanske tragiska är att jag är så himla dålig än idag på att resa. Jag kanske inte skulle ta fel på land idag, men absolut datum och tider. Så jag låter andra boka åt mig så det inte blir fel haha..
kissie sommar

Bild: Oscar Jettman

Har ni något sommarminne ni vill dela med er av?

Posted in: PICTURES

You might also like

Josephine Qvist - KÖPENHAMN Josephine Qvist - UNDERBAR HELG Josephine Qvist - NU GÅR DET SNABBT Caroline Roxy - Beach ready

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *