Alltså jag kan bli galen på mig själv.. Först kan jag vara sjukt uttråkad och tänker ”ingenting händer mig” fast jag vet innerst inne att det verkligen inte alls är sant. Jag gör saker hela tiden och jag tror absolut att folk är avundsjuka på vilket ”fartfyllt liv” jag har. Sen när någonting spännande faktiskt händer blir jag först glad och exalterad, men det kan snabbt gå över till stressad om det inte går enligt planerna. Sen blir jag irriterad över att det är för mycket saker som händer på en och samma gång, då kan jag ställa in massa roligheter bara för jag inte pallar. Sen blir jag uttråkad när jag har gjort det, och då börjar hela cirkeln om igen..

Det här gäller det mesta i mitt liv, killar, relationer, utseende och saker. Jag är definitionen av ”vill ha det jag inte kan få”. När jag är singel vill jag ha en pojkvän, när jag har pojkvän tycker jag det är för tryggt och tråkigt. När jag är blond är jag för blond, när jag är mellanblond är jag feg och tråkig och vill göra något extremt igen.. Jag vill inte hänga med andra bloggare, men sen när jag ser dom andra hänga med varandra vill jag också vara med och blir arg för jag inte är där haha.

Sen tappar jag energi snabbt också, vet inte om det sitter i huvudet eller om det faktiskt är min kropp som lägger av. För jag kan ha hur mycket energi som helst på morgonen, gå till gymmet köra loss där, åka hem duscha, göra värsta nyttiga lunchen, fixa mig, spela in videobloggar och sen plötsligt. *POF!* Jag kan liga gärna lägga mig ner på marken och sova och vakna igen på kvällen. Hur mycket jag än försöker får jag inte tillbaka energin och bara det gör mig stressad. Förstår ni? Har jag damp eller någonting?

VAD VILL JAG HA EGENTLIGEN? Jag vet verkligen inte.. Men samtidigt tror jag inte att jag är själv med att känna såhär, hör väll till att vara i 20-årsåldern.. Börjar fatta vad folk menar med att det blir bättre när man är äldre, för man kanske har lugnat ner sig och lixom trivs mer i hur saker och ting är. Men såklart vill jag för alltid vara ung 😉

really

Posted in: Vardag
Kommentarer (25)
  • Läsare

    Blir lite rädd när jag läser detta. Jag själv har mått väldigt dåligt i flera år och även haft svårigheter med panik och panikångest. Du behöver absolut inte ha det, men så som du förklarar är ett vanligt beteende när man är sjuk. Jag mår mycket bättre nu men jag känner definitivt av ”biverkningarna” och det är tex att jag inte kan göra för mycket, stressar upp mig och så bokar jag av allt. Det är verkligen jättevanligt. Tyvärr. Så jag tycker verkligen du ska se seriöst på det här och verkligen jobba på det. Som det står på bilden. Stanna upp, andas. Och gör inte saker som tar energi. Prioritera ditt eget måeende först, även om du får skita i saker. Du måste komma på banan igen! 🙂 Kram

  • Julia

    Jag tycker också att det blir så att när man har mkt att göra så vill man ha ledigt, men sen när man väl är ledig vill man ha saker inbokade, haha. Man kan ju aldrig vara nöjd 😉

  • Viktoria

    Låter lite som Utmattningssyndrom.
    Var försiktig och ta hand om dig. Gå till en läkare och/eller uppsök en KBT terapeut som kan hjälpa dig reda ut dina tankar.
    Lycka till

  • Emiliijah

    Du kanske ska lägga om dina dagar och träna på kvällen istället. Jag ”lider” utav depression så jag förstår till viss del vad du pratar om. Personligen hade jag nog lagt om dagarna och tränat på kvällen istället, då har jag energi till annat under hela dagen och kan sen lägga mig utmaddat i sängen efter ett träningspass!

  • Sara

    Känner igen mig för hur jag tänkte tidigare. Tror det handlar om din självkänsla (inte självförtroende för det har du massvis av) och att du inte behöver prestera för att vara omtyckt/framgångskrik/. Du är bra bara du finns och andas!! Tänk på det. Kram!!

  • Nettan

    Kanke behöver en paus från allt och alla 🙂

  • Motionerafetto

    DU ÄR I EXAKT SAMMA TANKEBANOR SOM JAG! Blir tokig snart. Haha, skönt att känna att man inte är ensam om detta ”problem” i livet. Men jag tror man känner så för att man har alla möjligheter i världen att göra vad man vill av, vi är unga, friska och vill göra något med våra liv men möjligheterna är oändliga. Kanske borde vi njuta istället för att känna att det är ett problem? 😀

    KRAM! <3

  • Micaela

    Känner igen mig i det du säger, väldigt mycket faktiskt. Jag har lärt mig att jag måste ta de lugnt och försöka uppskatta saker som händer nu och inte saker som ska hända. Man måste lära sig att koppla bort allt annat än de man gör exakt nu, och koppla av. Jag lider av stress och har gjort de i flera år! Var försiktig!
    Sen kan de absolut påverkas av självkänslan, men jag tror snarare man påverkas av omgivningen och tror att man måste göra 1000 saker hela tiden för att ”leva livet” och att vara lycklig. Men de är inte sant.

  • Diana

    Kissie jag va en av många som tog en selfie med dig på Bråvalla! Jag är ledsen att folk säger så dumma grejer om dig jag tyckte du va jättesöt! Och ångrar att jag inte sa det till dig där, va lite för packad.. Puss

  • Sanna

    Usch lider med dig. Vill bara säga att jag förstår.

    _En blogg om psykisk ohälsa(det må vara tjatigt med dessa ”mådåligtbloggar” men dom behövs). ”Man är inte sin/sina diagnoser”. Fast jo. Jag klarar liksom inte av vardagen. Emotionell instabil personlighetsstörning, ADHD, Depression och Panikångest_

  • Tina

    Känner likadant. Orkar ingenting längre och vill inget som jag borde vilja längre. Ingen ork att träffa vänner, inget ork till något. Orkar knappt bara ligga i sängen liksom xD
    Är superstressad av mig vilket många reagerat på. Även fast jag inte ska eller gör något specifikt. Tycker det är sjukt jobbigt att planera in saker för när jag väl kommer dit så är jag för trött.
    Känner ingen ro när arbetet snackar om övertid och helgarbete. Jag orkar inte, vill inte. Men känns som att man måste för att bevisa att man är en bra medarbetare.
    Verkar inte vara meningen att man ska ha ett eget liv utan bara jobba jobba jobba. Vill inte bo på mitt arbete.

  • Minou

    Personligen tror jag det handlar om att du kan få allt, när man ite behöver jobba för något ( Jonte för att du får allt gratis! ) men när man inte kan längta efter något, tror jag det är lätt att tappa lusten.
    När det är enkelt att få allt vad man vill ha får man inte samma tillfredställelse när man uppnått det!

    Detta är bara vad JAG tror inte vad som är en 100% sanning.

    Tror man behöver höja sina drömmar eller byta spår helt, när man ( som du ) nått väldigt högt i låg ålder, tror jag det är lätt att känna att man redan nått allt, gjort allt.

    Men tänk hur mycket mer det finns i livet! Större saker,
    Du kan hjälpa så många! Insperera så många!
    Tänk att resa till fattiga områden och ge dom mat/vatten/vaccin.
    Det kan du göra med alla dina pengar, när man nått personlig lycka känner jag personligen att det är tid att försöka ge andra människor lycka!

    Det kan vara allt från att betala skatt, hjälpa förståndshandikappade, ta hand om ensamkommande flykting barn, rädda misshandlade djur.
    Det finns oändliga möjligheter att hjälpa andra. Tro mig när jag säger att detta kommer ge dig så mycket mer lycka än en ny väska eller lägenhet.

    Kram! / Minou

  • Elin

    Känner igen mig väldigt mycket! Min kropp går tvärt i mot vad jag själv vill oftast. Detta är mest i perioder och jag är inne i den fasen just nu att jag inte blir tillfredsställd av något… Detta har oroat mig lite och för ett par veckor sedan fick jag magkatarr vilket resulterade till nedstämdhet och allt kändes piss… Nu känner jag mig bättre men visst är jag fortfarande rastlös och det är värre nu när jag är lite ledig för då är kroppen fortfarande uppe i varv efter hektiska veckor på jobbet att kroppen inte hinner tänka och inte jag heller då jag vill göra massor men kroppen bara ”haha trodde du ja…”.
    Åker i alla fall till Stockholm imorgon i några dagar så det känns skönt att komma hemifrån och jag hoppas på att komma ner i ro av något slag där uppe också.

  • Anonym

    Jag är exakt lika dan! Förstår precis hur du känner haha 🙁

  • Anonym

    Asså du borde bara slappna av och ta de lugnt som nån sa kanske du blir lyckligare av att hjälpa människor i nöd då känner du att du gör nytta då har du förändrat nåns liv till positivare 🙂 och ta semester från bloggen nån vecka 🙂 men det där ned att du har slut på energi kan bero på att du drabbats av utmattningssyndrom, men det kan även vara add eller adhd men snarare add i ditt fall eftersom du inte är hyperaktiv 🙂 detta är ändå bara spekulationer! Kram på dig!

  • kenta

    Var bara tvungen.. 🙂

  • erica

    http://www.finest.se/ericasvärld
    http://www.finest.se/ericasvärld

    19 år och 52 år? EUUWWW!! gå in och kolla händelsen….. (jag är utsatt)

  • Mailda

    Du kanske borde skaffa dig lite rutiner så du vet vad du ska göra under dagarna/veckorna så du inte bara går runt. Även om du nu inte gör det så känns det fortfarande som du inte riktigt har en rutin på saker och ting. 🙂

  • Fr

    Jag med! Sverige är så tråkigt!

  • Jonna P

    Läs om kvartslivskrisen!
    Jag kände igen mig jättemycket när jag läste denna artikel http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/knappt-vuxen-redan-gammal_933209.svd

    Hoppas den kan hjälpa dig och andra att förstå att ni inte är ensamma om att till exempel känna er vilsna, gamla eller att det bästa i livet redan varit.

    Kramar Jonna

  • Millan

    Det har att göra med bloggandet.

    Allting du gör analyserar du utifrån en kameralins, du ser ditt liv som en fotograf ser ett objekt. Du tar beslut om aktiviteter utifrån om det är bra bloggmaterial. Du gör en outfitbild på gatan där det ser ut som om du är på väg någonstans, uppklädd och fin. Realiteten är att du kanske går direkt hem och lägger dig.

    Jag skulle dessutom få prestationsångest över att ”redovisa” mitt liv varje dag. Du har ju krav på dig själv att leva ett spännande liv för bloggens skull. Och du går på myten om hur alla andra verkar må bra och ha koll på sina liv i bloggvärlden. Så istället för att att bara vila i att man har en vecka då man är seg och mest vill vara själv, så ger det dig ångest då du inte har den typen av blogg där du bara skriver ”sorry guys, jag ska ta en paus från bloggen ett par dagar och redovisningen av mitt icke så spännande liv för tillfället och bara vara ifred”.

    Och att dessutom bara ha sig själv som intresse är inte utvecklande. Måste bli tröttsamt då allt bara ska handla om varumärket Kissie och privatpersonen Alexandra. Och sen dessutom fotografera det. Nä, kan inte vara hälsosamt för själen.

    Sen har vi alla till mans tendens att trötta på saker och ting, och aldrig vara nöjd och leva i nuet; snudd på en samhällssjuka. Med ditt yrkesval så blir det än värre för dig än för andra människor som inte har en blogg om sig själv som jobb.

    Bara en tanke.

  • ilda

    Whatever you do, interest is the best teacher.

  • evelina

    ditt fartfyllda liv är lika med stress-uttråkad-stress-uttråkad…osv ska man bli förvånad att du inte mår bra? Ditt liv och fokus på dig själv 24 timmar om dygnet blir ytligt och tar energi. enastående att du stått ut med dig själv så länge ändå.

  • Emmelie

    Kan bero på många olika saker att det är så. Kanske antingen för mycket på en gång eller inget alls ? Jag har blivit diagnostiserad med grov ADHD och en del av punkterna du tar upp i detta inlägget känner jag igen mig väldigt mycket i bland annat på grund av min sjukdom. Vanligt att tjejer dessutom är konstant trötta om man inte håller igång hela tiden. jag ska inte säga för mycket, för de kan mycket väl bara vara så du är. Men hade jag varit dig hade jag kollat upp för säkerhets skull. Skönt att få lite klarhet i dimman if you know what i mean.

  • Lina

    Såg att du redan fått en massa bra svar på detta men ville bara säga att jag känner igen mig och jag tror inte att man nödvändigtvis måste ha en bokstavskombination bara för att man måste ha nya saker som händer hela tiden. Jag tycker att det ofta går i perioder med sånt där, ibland kan man vara nöjd med att det är lite lugnare och ibland så blir man jättestressad över allt. Jag tror att impulsivitet kan göra det lite bättre. Och att man verkligen ska känna efter. Tex, blir du för stressad en kväll så skit i att dra ut eller träffa nån (om det inte är superviktigt). Och blir du trött på en kille eller håret, byt ut det med en gång. Har man en känsla kan det vara bättre att följa den istället för att trycka undan den, den kommer ju av en anledning.

Lämna ett svar till Emiliijah Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *