Flummigt, rörigt, känsligt, jobbigt..

IMG_8634

Tog denna bild med min telefon utanför mig igår, visst känner man hösten?

Okej nu har jag skrivit om detta inlägg kanske 5 gånger haha.. Jag har så himla svårt för att öppna mig nu för tiden, känns som att jag var bättre på det förut? Nu känns det som att allt jag skriver är antigen för ärligt eller innehåller för lite information för att det ska bli värt att trycka på publicera-knappen. Det är konstigt att jag har blivit sämre på det för jag har blivit så mycket bättre på att hantera hat och motgångar tex, men inte just detta.. Fast samtidigt mår jag sällan dåligt, som tur är! 🙂 Kan bli riktigt förbannad eller riktigt ledsen vissa stunder, men det går över lika fort. Jag har alltid tyckt det är viktigt att kunna skrika ut frustation eller bara kunna sätta på en riktig sorglig låt och gråta en skvätt (haha).

Men på senaste tiden kan jag väll erkänna att det har blivit lite mycket festande, vet inte om jag festat för att komma bort från någonting eller om det helt enkelt bara varit så att jag har haft det så himla kul. Det är ju det som är grejen, jag vet jag inte vad det är jag vill komma bort från! Jag har lite svårt att sätta fingret på vad som är fel. Gick nyss ut på en promenad för att rensa tankarna, kanske komma på vad det är som stör mig men det hjälpte tyvärr inte. Jag känner bara för en förändring just nu.

Jag vill ju flytta men det kom lite saker som kom i vägen för det tyvärr, men förhoppningvis kan jag börja kika på lägenheter nu i höst ändå. Sen finns ju delar i mitt liv som jag inte kan dela med mig av, delvis för jag inte vill dela med mig av exakt allting och sen beror det också på att andra inte vill läsa om sig själva här. Vilket jag såklart förstår! Så förstår ni mitt dilemma? Jag vet verken ut eller in för tillfället, jag har kommit i någon mitt-i-mellan-period där jag måste göra val för min egna skull. Jag tror inte heller jag ska bli påverkad av vad läsare tycker, även om ni vill mitt bästa oftast. Vissa beslut måste man ju helt enkelt komma fram till själv, för det är ju jag själv som ska leva med det sen.. Och det är väll det som gör allting så himla svårt, jag vet inte om jag kan göra ett beslut jag kommer kunna leva med sen.

Flummigt det vart nu, men det är ju exakt det jag menar. Det är flummigt, rörigt, känsligt, jobbigt.. Ja allt det där som vi alla känner och går igenom ibland. På det sättet är jag väldigt normal, precis som alla andra.

 

28 reaktioner på “Flummigt, rörigt, känsligt, jobbigt..”

  • Hoppas du kommer på vad det är som du har inom dig, oavsett vad det än är 🙂 Och spännande att leta nytt boende, sånt är ju kul även om det kostar en del 😀 Ha en bra kväll! <3

  • emma says:

    kika med ett proffs för att reda ut trasselsuddet! man behöver inte vara psykisk sjuk för att gå till psykolog utan dem funkar bra för att bolla och reda ut tankar och känslor med. pröva!

  • Ana says:

    Läser ditt inlägg och känns som att du ser dig själv som annorlunda på något sätt som om du inte är som oss andra. Alla är vi lika för vi är människor vi känner samma, vi tänker samma, men vi handlar kanske annorlunda utifrån vår tillvaro men i slutändan är vi alla lika och mycket värda. Framgång eller ej vi är av kött och blod exakt som du. Ja ibland känner man att man inte är som alla andra och det behöver man inte heller vara men som min mamma lärde mig kläder och annat ytligt gör inte en människa. Varken pengar eller det materiella i slutet betyder det inte mycket. Det som betyder något är hur vi mår och vilka vi har bredvid oss. Hoppas det löser sig för dig vad det än är.

  • Johanna says:

    Det blir så ibland men det vänder alltid!

  • Anna says:

    Väldigt väl skrivet inlägg!? Det är kul att läsa sånahär inlägg ibland för det känns som att alla “stora” bloggar nuförtiden är väldigt ytliga och inte alls så personliga som en blogg enligt mig borde va för man läser ju faktiskt om den personens liv varje dag vare sig dom har tänkt på det eller inte Fortsätt på samma sätt så har du åtminstone mig som läser!? från Anna 14 år Finland

  • M says:

    Ofta vet man vad som är rätt beslut men det är jobbigt att erkänna för sig själv för att det kanske har jobbiga kortsiktiga konsekvenser. Följ magkänslan!

  • sofi says:

    Jag tror att du är redo för familjelivet. Både du och din kille kan tagga ner på party och fokucera på vad ni kan tillföra här i livet . Vet att processen kan ta tid med barn men de känns som att de är dags för dig nummer. NU ÄR DE DIN TUR. Jag kände som du förr och nu har jag 2 mirakel och de va de som gjorde mitt liv komplett

    • Anna AHJ says:

      Tycker inte man ska försöka övertala någon annan att skaffa barn. Det var ju bra att det var rätt för dig, men låt helst andra få känna in ifred utan påtryckningar eller påhejningar.

  • Hanna says:

    Det är själen som gör sig påmind. Titta mer inåt och var i känslan. Fly inte från känslorna var i dem. Ibland behöver vi dra oss undan för att vänta in. Umgås bara med de som på riktigt får dig att må bra.
    Hösten och vintern betyder vila.
    Kram och ta hand om dig.

  • Jessica says:

    “Ibland faller polletten ner” – Alltså man har länge levt i vetskapen om vad “saker är” men man blundar lixom för det och travar på. Världen är inte svart och vit… Det skapar många gånger att man inte riktigt vet vad man vill i livet (eller ska).

    Ha en fin kväll och tänk inte för mycket. Det kommer kännas bättre imorgon! 🙂

  • lkh says:

    Undrar bara varför är du endast är ödmjuk, seriös när det passar dig? Som vuxen bör man klara av det på daglig basis och då får man också positiva effekter.
    Inte heller är det trovärdigt när du säger du inte bryr dig om nåt, att näthat ger dig pengar osv. Allt reflekterar tillbaka till ens eget mående i någon mån.

    • Kissie says:

      men det finns flera sidor av det. Näthat ger mig pengar, jag bryr mig inte om näthat (varför skulle jag?) och sen har jag en annan sida. En sida där jag är ledsen ibland över att ha bråkat med en vän eller pojkvän, en sida där jag kan bli besviken över något.. Så när jag säger att jag inte delar med mig av allt så är det sant. Det finns olika händelser som jag hanterar olika, bloggen och näthat hanterar jag på ett visst sätt. Tycker inte att det för mig icke ödmjuk, jag har ett “skydd” mot nätet för annars hade jag säkert inte pallat allt jag får höra

      • lkh says:

        Svårt ändå veta vart du vill komma, när du t.ex. andra dagar gärna kaxigt erkänner att vissa saker du skrivit bara varit påhitt t.ex. Att det liksom bara är en skitkul grej för dig, om folk blir lurade. Det är helt onödigt och inte ödmjukt alls.

        Tycker det är en väldigt typisk stil det här, speciellt bland många yngre, att man inte ska lyssna på någon, “köra sitt eget race”, bete sig hur man vill och samtidigt påstå att det har med styrka och självförtroende att göra. Och sen liksom klaga när man inte mår så tipptopp eller när folk sätter emot minsta lilla.
        (Men alla blir äldre tack å lov :P)

  • Det låter verkligen luddigt men känsligt. Det låter som att det är ganska tunga beslut du har framför dig. Det låter som att du har kommit till en punkt i ditt liv där du verkligen har allvarliga vägval men inte alls är där än för att våga ta dom besluten. Låter som att du har stora beslut inkommande, stora förändringar som påverkar på många olika sätt. Hoppas innerligt att du får ro snart, så att du kan inte bara komma på vad det är utan även VÅGA ta det beslut som krävs.

    Stort kram och lycka till. kom ihåg att inget varar för evigt..

  • Emelie says:

    Ärligt och bra inlägg! Hoppas verkligen att du kommer underfund med vad som gnager inom dig och att det ordnar sig till det bästa i slutändan.

    Ta hand om dig! Massa kramar <3

  • Julia says:

    Hej! Jag har läst din blogg i 3 år nu, minst en gång varje dag, och jag vill bara säga att jag uppskattar verkligen det du gör och den du är, även fast den bilden är redigerad i jämförelse med den verkliga du. Jag tycker att dina inlägg är bra varje dag, faktiskt, och det är just för att det inte innehåller något djupt och tungt som resten av livet gör, utan dina ord och dina bilder är en lucka blå himmel bland alla mörka moln. Det finns inget som jag måste komma ihåg, inget som måste analyseras, det finns inget som du belastar oss läsare med. Du låter oss bara ta del av något ljust och lyckligt. Tack för det. En tillvaro med tonvis med kläder och dyr champagne och vackra handväskor.. haha, you’re living the dream och du delar den med oss.
    Vi är många som ibland har svackor, eller långa perioder i där livet känns jobbigt. Svackor och perioder, som är tunga att komma igenom… och då kan det behövas en lång promenad eller en riktigt bra fest. Eller ett blogginlägg från Kissie. Ibland kanske alla tre 😉 Så jag hoppas verkligen att du snart mår bättre, att allt löser sig och att allt blir bra. Du förtjänar det verkligen! Jag känner inte dig, men kom ihåg att du är bäst!!

  • V. says:

    Dels så tror jag att det är den kommande årstiden som påverkar dig, du har bävat inför hösten ett tag nu, men sedan så tror jag också att det handlar om det här med att bli/vara vuxen – du vill helt enkelt inte.

  • Malin Holm says:

    Kram till dig kissie

  • my says:

    Jag går igenom samma sak just nu
    Så mycket tankar, tankar och tankar…

    Hoppas det blir bättre för dig snart eller vad man ska säga. Kram

  • Amelie says:

    Du vet, ibland känns livet jobbigt. Det går ner, men kom ihåg att det går upp också. Ta hand om dig <3

  • lr says:

    det kallas utveckling något vi alla går igenom förr eller senare….din hjärna vill åt ett håll men ditt hjärta åt ett annat du måste bestämma dig och det är inte lätt, att utveckla sig hör till en av de svårare sakerna i livet för man måste alltid “offra” eller lägga något gammalt bakom sig och möjligen sluta med en vana eller två.
    Jag tror du genomgår en ålders kris och det finns olika kriser (googla) inom psykologin och det kan vara ganska nyttigt att stanna upp och faktiskt läsa om dem så man känner igen vad det är som faktiskt händer med en… ordet kris kan låta hemskt men enligt mig är det enbart positivt för som många vet så går man oftast starkare ut efter en kris än hur man var innan.
    Festandet använder många för att dämpa och vad du nu behöver dämpa vet bara du, troligen finns det en ganska tydlig anledning men du kanske vägrar att se den pga av att festandet är roligt som du säger och det som är roligt vill man helst inte ge upp.
    Barn, barn kräver massor, massor av energi, ork, lust, engagemang, omsorg, ge upp mycket av sig själv, sluta helt med prioritering av sig själv i första taget, sluta vara egoist, släppa festliv och jetset liv (första tiden), kroppen, psyket och sådant tar stryk då det är en ganska stor press att föda upp ett barn till en vettig individ, det är inte bara rosa glittrigt och att ha någon att klä ut utan så mycket mer!! att få klä sitt barn i de kläder man vill är en bonus men långt ifrån verkligheten.
    Inte många mammor visar öppet hur kämpigt det kan vara och tänk att man kan bli ensam om barnet med i värsta fall…MEN barn ger massor av positiva saker med självfallet och när man inser att man kan ge upp sitt eget liv för någon annan ja då är man redo!

  • Angelica says:

    Det är okej att inte alltid vara glad utan man få ha känslor.
    Ta din tid att lösa det på det sättet som du känner är det bästa, hoppas allt blir bra snart.
    Styrkekramar

  • Maria says:

    Du har väldigt mycket vackra och förnuftiga inlägg Alexandra och det är det som gör din blogg så attraktiv för läsare dvs att man kan relatera till din livssituation och drömma om det liv du lever på samma gång. Du är ärlig samtidigt som du inte delar med dig av hela ditt liv och dina tankar och känslor för vem vet du hade kanske blivit anklagad för att bara försöka locka läsare om du hade delat med dig av precis allt i ditt liv, nej jag tycker du är modig och väldigt tillitsfull eftersom du håller vissa saker för dig själv även om du är arg eller ledsen för något så väljer du att ta tag i det själv istället för att söka sympati hos människor som läser din blogg, det är väldigt ärligt, förtroendefullt och rent ut sagt väldigt renhårigt och fint gjort av dig. Du har väldigt bra åsikter som jag ibland brukar gå igenom dvs bli eftertänksam och undra vad menade hon med det och det är det som gör att dina åsikter och tankar sätter sig hos oss läsare och vi minns vad du skriver.

    Angående ditt inlägg här ovanför så finns det olika faktorer och situationer i livet som vi måste bearbeta själva för att som du säger vi måste själva leva med det som är privat och som vi verkligen måste bearbeta. Man måste själv få bearbeta olika faktorer och situationer i livet för att lära känna sig själv, för att själv också komma överens och kunna förstå sitt beslut senare i livet och för att det ska passa in i din livssituation så bra som möjligt så är det beslut man själv måste ta för att kunna få dem beslut och dem ändringar man gör i livet att passa in i just din livssituation och dina normer, värderingar och etik och moral om hur du vill att ditt liv och din livssituation som möjligt, det är normalt och det är klart du ska ha så bra livskvalité som möjligt med tanke på dina egna normer, värderingar, tankar och åsikter :).

    Tack för en bra blogg och eftertänksamma inlägg, fortsätt som du gör, du är grym Alexandra :).

  • Nila says:

    Jag känner igen mig i tankarna du beskriver och funderingen att byta partner. För egen del kan jag numera se hur PMS påverkar oerhört mycket i både hjärnan och hjärtat.
    Så jag brukar vänta med stora beslut tills det är över.
    Inte för att jag vet om du har PMS men det var det första jag tänkte när jag såg din text.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *